Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson lanserar en intervjubok om samers relation till sejtar på Bokmässan i Göteborg den 26 september.
Sejtar tillhör inte någon förkristen religion eller gammal samisk sedvänja, som hör hemma i historieböckerna. Sejtar är ett högst levande kulturarv bland många samer idag. Det framkommer i intervjuboken ”Var är sejtens hem? Gånnå l siejde ruopto?”.
Sejtar är heliga föremål, vanligtvis stenar eller klippor med en ovanlig form, men det finns även sejtar av trä. I boken beskriver de vad sejtar betyder för människor idag, om sorg och ilska över att många sejtar är bortförda från sina platser och tankar kring återbördande av sejtar.
Sejtens riktiga hem är i det samiska kulturlandskapet, i naturen, i Sápmi. Det är de intervjuade överens om. Men när det gäller återbördande av sejtar som finns i södra Sverige idag uppstår ett dilemma. Vart ska de placeras – på museer eller i naturen? Och vad ska man göra med alla sejtar utan känd hemvist?
Enligt FN:s urfolksdeklaration har urfolk rätt till sina ceremoniella föremål. För det samiska folket har ceremonitrummor, offergåvor och sejtar en särskild ställning.
Skribenterna hoppas kunna bidra till diskussioner i det samiska samhället om olika förhållningssätt när det gäller återbördande av sejtar som finns på museer, men också ge underlag för samers samtal om sejtar som finns i naturen.
Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson är skogssamer och kommer från byn Lillsaivis intill den heliga sjön och samiska offerplatsen Unna Sájvva.
Boken går att beställa via e-post: akerstinandersson@gmail.com och via nätbokhandeln.