Historiska museet bjöd in till ett möte för att diskutera digitalisering av offergåvorna från Unna Sájvva. På mötet fredag 20 mars med enhetschef Elisabet Regner och arkeolog Markus Fjellström deltog Elisabeth Pirak Kuoljok, chef för Àjttemuseet i Jokkmok samt Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson från Unna Sájvva.
Vi samtalade om syftet med projektet, tidsplan och hur vi kan vara involverade i projektet.
Historiska museet planerar att arbeta enligt CARE-principerna. Det är en förkortning av Collective benefit, Authority to Control, Responsibility, Ethics (kollektiv nytta, befogenhet till kontroll, ansvar, etik). Målet är att stärka möjligheterna till etisk hantering av urfolksdata, alltså data som rör urfolk och deras intressen.
En central aspekt är att forskningsdata beskrivs och görs sökbara med hjälp av grundliga och omfattande metadata. En generös beskrivning av materialets och uppgifternas proveniens (ursprung och sammanhang) ska ingå i metadatabeskrivningarna.
I det sammanhanget diskuterade vi språk och kom fram till att offergåvorna i möjligaste mån även ska beskrivas på lulesamiska. Ájttemuseet lovar att hjälpa till att ta fram korrekta ord på lulesamiska.
Vi fick också se urvalet av offergåvor som ska lånas av Gällivare kulturmuseum, som har vernissage av Unna Sájvva-utställningen på den internationella urfolksdagen 9 augusti. Då är det exakt 111 år sedan det första spadtaget togs i offerplatsen.
På nästa möte ska vi diskutera vilka föremål, som vi tycker är intressanta för 3D-digitalisering. Fortsättning följer…
