Länkar

Här finner du länkar till mer information om den samiska offerplatsen Unna Sájvva och återbördande av kulturföremål och kvarlevor.

Heliga marker, Lotte Mjöberg och Tommy Arvidsson, 1997, kapitel om Unna Sájvva, sidan 137-145. Boken går att låna på bibliotek.

Samiska offerplatser - en studie av syfte, brukningstid och kontinuitet i den samiska offerkulturen. Ida Mattsson, Uppsala Universitet, Kandidatuppsats 15 hp i Arkeologi VT 2019. En studie över offerkulten på offerplatserna Unna Sájvva och Viddjavárri och en analys av djuroffer (ben).

Animal offerings at the Sámi offering site of Unna Saiva: changing religious practices and human-animal relationships. Artikel i Journal of Anthropological Archaeology skriven av Markus Fjellström, Anna-Kaisa Salmi, Marte Spangen och Tiina Äikäs 2015. 

Lapparnas heliga ställen. Kultplatser och offerkult i belysning av Nordiska museets och landsantikvariernas fältundersökningar. Ernst Manker, 1957 (sidan 167-168, bilder 119-122). Boken går att låna via bibliotek.

Arkeologen Gustaf Hallströms arkiv (1880-1962) finns på Umeå Universitet. Här finns ett 70-tal dokument från Unna Sájvva.

Återbördande i försoning - en processbeskrivning över repatrieringen i Lyckselse 2019. Den 9 augusti 2019 återbördades kvarlevor från 25 individer till Lycksele gamla samiska begravningsplats. Repatriering, eller återbördande av föremål och kvarlevor som tagits från sina ursprungliga platser, är idag en pågående process världen över. Flera aktörer samarbetade; Liksjuon Sámiensiäbrrie (Lycksele samiska förening), Lycksele kommun, Länsstyrelsen i Västerbotten, Svenska kyrkan och Västerbottens museum.

Stöd för museer i återlämnandeärenden. Riksantikvarieämbetet 2020. Dokumentet är ett stöd till museerna i deras arbete med att ta fram egna styrdokument och rutiner för hur man hanterar återlämnande av föremål. "Museer som vill diskutera frågor om återlämnande av samiska föremål kan vända sig till Sametinget".

Ecological Sustainability in Traditional Sámi Beliefs and Rituals. Mardoeke Boekraad, Magisteravhandling, Umeå, 1 november 2015. This study examines the values, worldviews, perceptions, practices, and the use of nature and natural resources in Sámi relations. Choosing the Sámi people as the subject for her study, Maria Doeke Boekraad aims to give an overview of relevant traditional Sámi myths, beliefs, and rituals and to inquire whether and how they are related to a possibly ecological use of the natural environment. Her main sources are ancient missionary texts, writings by Sámi and contemporary interviews with Sámi individuals.