För att förstå samisk rättighetskamp idag är det viktigt att förstå den historiska diskriminering som samer har upplevt i Sverige. Därför arrangerade Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet, tillsammans med Amnesty Sápmi och Sameföreningen i Stockholm, en minnesdag den 29 oktober för att ur olika perspektiv belysa den svenska samepolitiken.
Närmare 100 personer deltog i minnesdagen i Stockholm och över 250 personer var med online. Både kulturminister Parisa Liljestrand (M), och Amanda Lind (MP), ordförande för riksdagens kulturutskott, deltog. Kerstin Andersson höll, som representant för Amnesty Sápmi, ett kort tal.
Förlåt – för platserna som förlorat sina namn
Förlåt – att vi kallar er vårt urfolk
Förlåt – men marken marken marken
Vi måste nog fortsätta utreda
och titta närmare på frågan om marken
Det är strofer ur Lea Simmas dikt Försoning.
Amnesty Sápmi är en ideell förening inom svenska Amnesty. Vi arbetar med frågor kring mark och markexploatering i Sápmi. Det handlar om gruvor som skär sönder samebyarnas renbetesland, det handlar om Sveaskogs kalhyggesbruk, och industriområden med vindkraft som placeras i strid mot samernas vilja i viktiga renbetes- och kalvningsområden.
Marken krymper och renens mat försvinner.
Vi arbetar också för återbördande av samiska kvarlevor och heliga föremål i enlighet med FN:s urfolksdeklaration. Det har gått 15 år sedan urfolksdeklarationen antogs, men det går förfärligt sakta med återbördandet i Sverige. Så sakta att vi får upprepad och hård kritik från det internationella samfundet.
I september i år begravdes två samer i Arjeplog. Deras kvarlevor har legat i kartonger i Uppsala och Lund. Nu har de fått sin sista vila där de hör hemma. Men det återstår mycket arbete för att alla ska få komma hem.
Jag har skrivit en bok om den samiska offerplatsen Unna Saiva i min hemby. Den skändades 1915. Idag finns de gåvor som mina anfäder och anmödrar offrade i ett magasin på Historiska museet i Stockholm. Det är ovärdigt. Jag och mina släktingar vill att offergåvorna ska få flytta hem och få en värdig placering i Sápmi. Det finns samiska ceremonitrummor och sejtar som också behöver få komma hem.
Vi har stora förväntningar på nya regeringen. Riksdagen biföll ett förslag i maj 2022 om att ta fram ett regelverk och finansiering för att identifiera och återbörda samiska heliga föremål och kvarlevor. Förslaget hade stöd av sex partier, bland annat Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Det innebär att uppdraget att utreda frågan nu ligger på den nya regeringens bord. Vi ser fram emot det.
Amnesty föreslår i ett remissutlåtande att Forum för levande historia ska få en tredje uppgift, nämligen att informera om urfolket samerna och den svenska samepolitiken. Utan kunskap är det svårt att förstå den samiska rättighetskampen idag. Man ska inte som vuxen behöva bli förvånad när man hör talas om skallmätningar, gravplundringar eller tvångsförflyttningar av samer på 1900-talet. Den kunskapen ska man ha fått redan i skolan.
Det är vår skyldighet att inte låta den svenska samepolitiken glömmas bort. Det är en del av berättelsen om Sverige, som inte är särskilt vacker.
Tack!
Se hela minnesdagen online.
Foto: Anders Löwdin
Andra inlägg
- Lansering på Bokmässan: Var är sejtens hem? Gånnå l siejde ruopto?
- Kulturchefen för Gällivare kommun besöker offerplatsen
- Ny utgåva av "Unna Sájvva – en skändad samisk offerplats"
- Starkt stöd från det samiska samhället
- SVT Norrbotten: Samer begär tillbaka offergåvor från Unna Sájvva
- Samer begär att 600 offergåvor överlåts till Ájttemuseet i Jokkmokk
- Minnesdag 21 oktober – svensk samepolitik får inte glömmas eller gömmas
- Gällivare kommun vill få hem samiska offergåvor från Stockholm
- Borde staten ge tillbaka föremålen till samerna?
- Hon kräver att staten återlämnar samiska heliga föremål